Vardag igen

Imorgon är det måndag igen efter en underbar långhelg med sommarväder.

Idag var jag på Djurgården med en kompis och solen tog så att armarna svider och hettar nu och är röda. Härligt! Årets första solbränna i maj. Det är inte illa när det för bara någon vecka sedan var kallt i vinterkläder.

Den här långhelgen var precis vad jag behövde just nu. Jag hann verkligen koppla av. Lördag och söndag brukar annars bara svischa förbi så fort att jag på måndag nästan glömt att jag har varit ledig i två dagar.

Jag har bara tagit det lugnt. Inga måsten men ändå hunnit med lite ärenden hit och dit utan stress som jag inte hunnit tidigare på grund av att helgerna är så korta. Så lite tid. Jag har prioriterat mig själv och avkoppling istället för massa ärenden. Den här helgen fick jag med både och.

Många långa promenader har det blivit där jag har njutit av den spirande vårgrönskan. Den livskraft som naturen visar under våren ger mig verkligen känslan av att vara ett med naturen – på samma våglängd – när min egen livskraft vaknar till liv.

Vad har du gjort den här underbara långhelgen? Har du också varit ledig och kunnat njuta av vårvärmen som gett oss en smak av sommar?

IMG_0809Skir men pigg vårgrönska vid fotbollsplanen nedanför skolan

IMG_0822
Promenad ned till AGA-stranden. Blickar ut över pendelbåten som precis har lämnat bryggan och hamnen och Kaknästornet på andra sidan vattnet.

 

 

Elfvik igen – en helgblogg

Jag brukar ta ledigt från bloggen när jag är ledig. Men eftersom det faktiskt var vardag egentligen igår fredag så slänger jag in ett blogginlägg idag på lördag som en ”bonus”. Typ. 🙂

Det är ju så otroligt fantastiskt väder den här helgen och jag tror att det är likadant överallt, i stort sett hela landet? Har ni också sommarväder?

Idag började jag dagen med att  besöka återvinningen i Stockby. Det är första gången jag var där sedan de öppnade den nya återvinningen. Vilken skillnad mot förut!.Det är verkligen en jättefin anläggning. Stor och öppen och lättillänglig med bilen. Och ingen trängsel när jag var där i morse runt halv tio. Tummen upp!

Efter återvinningen åkte jag till mitt smultronställe Elfvik. Jag promenerade längs vattnet och njöt av solen, solglittret, vågorna mot stranden, sommarklädda medmänniskor på gångvägen, mountainbikeåkare som åkte något lopp idag, fågelkvitter och blå himmel. Den här helgen är så fantastisk så att man tror inte att det är på riktigt. För bara några dagar sedan frös jag i vinterkläder och nu är det sommar.

Det är klart att man har lite svårt att hänga med! Men i slutet av nästa vecka är vi tillbaka till verkligheten igen med kallare väder – så man får passa på att bara njuta. Vilken tajming att det här vädret kom när så många, inklusive mig, är långlediga. Precis vad jag behövde.

Hur njuter ni av det fantastiska vädret?

_MG_7381Söker sig till havet

_MG_7473Paus på favoritklippan. Min dricktermos – min följeslagare. Den är som ett tema. Haha.

_MG_7462Den lilla strandremsan vid favoritklippan. Jag kunde inte låta bli! Men det var liiite kallt om fötterna i vattnet. :). Men de blev fort varma igen när de torkade i solskenet.

_MG_7527
Vy över Gåshaga från Elfvik i vårgrönt gräs. Snart är det trädets tur att slå ut sin vackra grönska.

 

 

 

 

Långhelg i antågande

En dag kvar. Sedan fyra dagar ledigt och det ska bli nästan sommar ute.

Ibland har vi stackars soltörstande värmelängtande vintertrötta människor tur med vädret med en sådan tajming.

Idag var ännu mer fantastiskt än i går. Jag var i Sigtuna hos mamma efter jobbet för att hämta mina sommardäck inför morgondagens däckbyte. När vi stod och pratade och lastade däck i bilen så var det riktig sommarkänsla ute. Det var helt magiskt! Man tror knappt att det är sant. För bara några dagar sedan frös man och nu känns det som sommar.

Med bilen full av däck åkte jag hem och satte mig sedan en stund på balkongen igen. Jag blundade och lät solen värma huden medan jag lyssnade på alla ljud omkring mig. Människor som pratar och skrattar ihop med måsarna. Trafikljud – bilar som startar, accelererar och bromsar och på avstånd hörs sirener. Bussen stannar vid busshållplatsen, det pyser om dörrarna när de öppnas och jag hör dess högtalarröst ända upp till mig. En kvinnlig tydlig inläst utropning:  ”Buss (paus) tvåhundra(paus)sex (paus) mot (paus) Ropsten”.

Jag älskar att lyssna på ljud. Att försöka identifiera alla ljud jag hör i ljudkulissen  omkring mig. Det är så avkopplande – det närmaste meditation jag klarar av att komma. Visst föredrar jag att lyssna på vågor mot stranden, vinden i träden och fåglar som sjunger – men det går att koppla av genom att lyssna på stadsljud också. Eftersom jag inte känner dofter så blir ljud extra viktiga tror jag. 🙂 Har ni tänkt på att årstiderna låter olika?

20160503_115940_2

 

Våren kommer!

Äntligen kommer vårvärmen. Igår började träden utanför äntligen att skifta i grönt. De blev grönare för varje timme de sög åt sig de vårvarma solstrålarna.

Livet börjar igen. Jag blir så förälskad i våren, livet, solen, värmen, grönskan så det liksom spritter i mig också. Om min själ vore en blomma skulle jag nu slå ut mina kronblad mot solen och spraka lyckligt med friska klara färger.

I brist på kronblad så köpte jag nya vårkläder online istället.

Och nya tulpaner. De är så himla vackra. Speciellt de rosa, som nästan ser ut som rosor. De är underbara. En glad överraskning för när jag såg dem i affären outslagna så trodde jag att de var vita. Det är därför jag har råkat matcha rödgula tulpaner med rosa. Men jag tycker att det är fint! De matchar varandra just för att de liksom inte gör det. De rödgula är klassiska kraftiga ståtliga tulpaner som kontrasterar mot de ljuva rosa skira och rosiga. Jag blir glad varje gång jag tittar på dem i sin vas i solskenet från fönstret.

Det är viktigt att ha vackra saker omkring sig om så aldrig så smått.

I veckan som kommer säger väderleksrapporten upp till 18-19 grader till helgen och det är långhelg. Det känns nästan inte verkligt!

Vad tycker ni om mina fina tulpaner? (Ledande fråga..? hehe)

tulpan2

tulpan3

 

 

Snö i april

Jag måste bara få ur mig det här.

Snö i slutet av april. Det tycker inte jag är okej någonstans. Var kan man klaga?

Nu ska ju alla träd och buskar spricka ut i friska vårgröna nyanser. Blommor ska börja slå ut sina vackra kronblad och växa sig starka och sprakande i solens värmande strålar. Man ska kunna sätta sig i lä i solen och nästan känna en aning av sommar. Det ska dofta vår och folk ska se så där härligt glada och lyckliga ut som de bara gör på våren, efter en lång, mörk, kall och trist vinter.

Det ska INTE snöa, vara grått och så kallt att jag måste ta fram vinterjacka och mössa igen.

Bara nej. Det är SÅ febrauri-mars.

Kom igen, vädret, och häng med i årstiderna ok?

Solnedgång

Dagen började mindre smickrande med regn. Men även regn är ett vårtecken. Det är så härligt att se droppar från himlen istället för flingor nu. Jag tycker faktiskt om regn. Fast just så här års är ju regnet ofta följt av kyla och gråväder. Sommarregn är finare.

Men dagen tog sig! Mitt på dagen kom solen och spred vårvärme över promenaden ned till T-snabben för att handla lunch. Åh vad härligt det var. Jag ville verkligen inte gå tillbaka in och sitta resten av dagen instängd på ett kontor.

Hemma njöt jag av att solen sken in i lägenheten. Jag älskar den här tiden av året. För nu när jag kommer hem så ligger solen precis rätt på. När jag öppnar dörren hemma och tittar in i min lilla lya så flödar det av ljus i lägenheten. Hela rummet svämmar över av solljus. Det är ju obarmhärtigt avslöjande när det gäller damm och skitiga fönster, men det bryr jag mig inte om! Jag blir bara lycklig av att kliva in i ljuset.

Eftersom solen ligger på och jag bor högst upp i huset så får jag också njuta av fantastiska solnedgångar. Igår stod jag på balkongen utan jacka och såg på när solen påbörjade sin resa ned bakom horisonten i väst för att lysa upp en annan del av vår planet.

_MG_6933
Resan påbörjad.

_MG_6938Lite senare. Snart försvinner den. Och lyser upp molnen på vägen ned.

Kunde inte Jesus gjort mer på hösten?

Jag blir dagvill. Det känns som måndag fast det är tisdag.

Men jag klagar inte. Vem klagar på en till fyradagarsvecka?

Våren är ju full av helgdagar. Hösten har ingen. Det vore bättre om helgdagarna var lite mer utspridda över året tycker jag. På våren kommer ljuset och kvällarna känns längre. Det blir automatiskt mer ”ledig” tid. Hösten känns evighetslång utan avbrott.

Eftersom de flesta av våra helgdagar har kristet ursprung (eller ja, egentligen har ju kristendomen ”tagit över” många tidigare ”hedniska” helgdagar och gjort dem till kristna, men ändå. Religionen har ju lagt beslag på dem och lagt sina viktiga händelser då…) så verkar det mesta kring Jesus ha skett på våren. Kunde han inte ha varit lite mer aktiv under hösten också och fötts och återuppstått några fler gånger då eller något?

Fast nu på våren är det ju lätt att gilla läget och se fram emot alla lediga helger med ljus och värme. Hoppas vi.

Lisa för själen

Nu är ljuset här på riktigt. Och med sommartiden kom påsken och det underbara vårvädret under helgen. Det här är bästa tiden på året som jag har framför mig nu. Den börjar med sommartiden och pågår fram till och med augusti då mörkret börjar vinna över ljuset igen.

Men det tänker jag inte på nu. Nu tänker jag på att mina livsandar vaknar till liv. Med ljuset, solen och värmen.

I måndags morse åkte jag iväg och handlade frukost tidigt på morgonen. Det var som att hamna i paradiset när jag redan så tidigt på morgonen kände solens värme och en härlig frisk vårluft som fyllde kroppens alla celler med livgivande syre.

Inget snack om saken. En fotopromenad skulle det bli senare när jag hade ätit frukost och kommit i ordning.

Det dröjde till klockan blev ett innan jag kom iväg och körde till paradiset i Elfvik. Jag ville testa lite nya vägar som jag aldrig hade gått förut. Men när jag kom fram så kände jag plötsligt att inspirationen för att ta foton minskade. Jag såg ut över det solglittriga vattnet och kände att det är rörelse som gäller idag. Så jag filmade istället.

Även om jag egentligen bara fick ett par klipp som jag verkligen kände blev bra och jag behöver öva på redigering och filmning, så tycker jag ändå att jag fick till helheten och känslan jag hade när jag filmade någorlunda. Det jag gillar med filmmediet är att man har fler dimensioner att jobba med än bara ljus och komposition. Man kan lägga ihop flera klipp och skapa en stämning med hjälp av musik och ljud.

Det jag kände när jag filmade var att all stress jag hade känt bara rann av mig. Jag såg på det glittriga vattnet och det glittrade in i själen. Jag såg slänten ned mot vattnet från herrgården där folk verkligen njöt av solen och det vackra vädret. De hade picknick och barn och vuxna lekte tillsammans och spelade frisbee och hämta pinnen med hundar. Deras glada röster och skratt och hundarnas ivriga skall blev en ljudkuliss ihop med vinden. Jag var bara så lycklig just där och just då att få leva och uppleva denna dag.

Jag pausade i en skogsglänta och njöt av tystnaden och lugnet som endast bröts av fågelkvitter. Därefter vände jag tillbaka och hade fått ny kraft och energi i mina steg som jag inte hade innan.

Jag hoppas att den anspråkslösa videon kan förmedla lite av känslan jag hade. Vila. Ro. Lugn. Eftertanke. Att landa efter vintern och gå mot en ny vår. Omfamna ljuset och värmen. Naturen är magisk. Vilken helande kraft den har.

 (Tryck på kugghjulet nere till höger och välj HD 1080 för bättre kvalitet.)

Ljus väcker liv

Jag är alldeles salig när jag ser hur snabbt dagarna blir längre nu. I fredags var det mörkt när jag åkte till jobbet vid halv sju. Idag var det gryningsljus. Solen börjar gå ned bakom horisonten klockan fem på kvällen.

Jag är så beroende av ljuset. Jag lever verkligen upp på våren när det kommer tillbaka och dagarna blir längre och längre. De ljusa sommarnätterna i juni och juli. Då trivs jag som bäst. Det är som om ljuset väcker livet inom mig på samma sätt som naturen vaknar till liv efter ha legat i vinterdvala i vintermörkret. Jag är totalt synkad med naturens cykler. Från vårens första knoppar till sommarens djupa grönska följer min själ samma livslust. Under senhöst och vinter vill jag helst bara tappa löven och gå i ide och vila jag med. Jag känner mig lika färglös som novembergrå till ungefär nu då jag börjar bli lite mer ljusgrå innan färgerna kommer tillbaka.

Jag älskar alla årstider men det jag älskar allra mest är sommarljuset. Varför kan det inte vara vinter men med sommarljus? Det hade ju varit drömmen. Men då tror jag ju inte att ljuset hade haft samma magi för själen som det har nu. Det man får längta efter uppskattar man mer. Det är bara det att jag blir så trött på vintern av allt mörker…

Ett annat vårtecken på att ljuset är på väg är när jag återigen ser solnedgången utanför mitt fönster. Just den här tiden på året är solnedgångarna så vackra och färgstarka. Här är klockan någonstans mellan fem och halv sex på kvällen idag.

_MG_6552_3

Tänk om jag ändå hade levt ute i skärgården. Tänk vad vacker denna solnedgång hade varit då. Tänk… åh. Min dröm.

Vårlängtan

Jag älskar vintern. Det har varit ett par fantastiskt vackra vinterveckor med -10 grader och solsken. Till och med haloeffekt på solen som jag såg på vägen tillbaka till jobbet från Smartrepair i fredags. Jag har bara sett pelareffekt på solen tidigare, men nu såg jag pelarna från solen och även en hög regnbågspelare en bit bort. Och solljuset spreds genom luften och belyste staden och vägen i ett citrongult disigt trollskt skimmer. Väldigt bländande när man körde bil, men så otroligt vackert. Det var synd att jag inte kunde njuta mer av det utan var tvungen att koncentrera mig på vägen.

Men trots att vintern är så vacker så börjar jag nu längta efter våren. Efter ljuset och grönskan. Speciellt nu när det blir plusgrader och den vackra snön redan börjar försvinna. Nu är det bara slask och skitig snö kvar. Och utan snön så blir det mörkt igen.

Tur att januari bjöd på denna vackra vinter – det gjorde månaden uthärdlig. Januari och november är annars årets segaste månader för mig. Om det inte är riktig vinter. November är bara grå, mörk och trist på alla sätt och vis. I december har vi advent och jul som lyser upp. Januari är en irriterande mellanmånad. Fast i år var den som sagt fin! I februari börjar man märka på riktigt att det sakta men säkert blir allt ljusare.

Den riktiga vändpunkten för mig är när vi ställer om till sommartid i slutet på mars. DÅ börjar jag leva upp igen. Med ljuset och den första spirande grönskan kommer mina riktiga livslustar tillbaka. Det är som om jag följer naturens årstidscykel, och det känns väldigt rimligt.  Naturen blir också lycklig på våren och börjar spritta av grönska och liv med ljuset och värmen. Inte för intet kärleken och vårkänslorna spirar denna årstid! 🙂

2016-01-24 20.40.27

Vårgrönska förra året. Mobilbild.  Tulpaner är så vackra!