Omfamnad av solnedgången

Embraced by the sunset. English summary under the photos.

Äntligen.

Det har varit hektiska veckor igen och vädret har inte varit på topp när jag väl har varit ledig.

Men igår blev längtan för stor. Trots förkylning och att jag nästan var liksom ”klar” för kvällen, så jag bestämde mig spontant att ge mig iväg till Elfvik för att fånga solnedgången. Det ångrar jag inte.

Jag blev helt uppslukad av den. Så liten kände jag mig, omfamnad av det flödande varma och mäktiga ljuset, men i själen var känslan stor och trygg. Där och då glömde jag allt annat och var i stunden. Jag tog in allt och lät det fylla mig. Och då kom den där inre friden som jag bara kan få när jag är vid vattnet i en överjordisk solnedgång en kväll i mars. Den stunden kommer aldrig igen. Och det är det som är så fantastiskt med naturen. Den bjuder på oändligt många unika stunder som aldrig någonsin kommer igen på samma sätt, men som skänker ett inre lugn varje gång.

Det finns ingen medicin i världen som slår detta. Naturens helande kraft.

Vad gör du för att hämta frid, energi och inspiration?

_MG_8733_MG_8742_MG_8760

English summary

Embraced by the sunset

Yesterday I couldn’t stand it anymore. I have been way too long without my camera and nature.

I spontaneously decided to go to Elfvik and try to catch the setting sun. This despite my having a slight cold and was sort of getting ready for the evening so to speak. I don’t regret it.

The sunset totally devoured me. I felt so small, in the powerful majestic light, but the feeling inside my soul was grand and safe. There and then I forgot about everything else besides this moment. I found that inner peace that only a majestic sunset near the water in Elfvik an evening in March can give me. That is the great thing about nature. It will give you an endless amount of unique moments you never will have again, but each one of them will give you an inner peace that only nature can give you.

It is better than any medication. The healing force of nature.

What do you do to find peace, new energy and inspiration?

Mångalen

Är det fler än jag som är fascinerad av månen?

En månbelyst natt har något trollskt över sig. Det finns ju många myter om månen som har med skräck att göra. Varulvar som kommer fram vid fullmåne och häxor som avbildas som siluetter mot månen när de flyger iväg över himlen på sina kvastar.

Men jag finner tröst i den och tycker den är otroligt vacker i alla sina skeden. Från den första tunna skäran på himlen när den kommer tills den är full och lyser på oss som en lykta i himlen tills den försvinner som om den lägger sig till ro. Det är något djupt trösterikt för mig att se denna himlakropp som reflekterar solljuset till oss även när solen lämnat vår horisont och lyser upp en annan del av jorden.  Det är som att måne och sol tillsammans vill påminna oss om att ljuset alltid finns någonstans även när det är som mörkast. Som en stråle av hopp.

Även när månen reflekterar ljus av den uppåtgående eller nedgående solen mot en fortfarande blå himmel är den vacker. Det är som ett skiftbyte mellan sol och måne. De lämnar över till varandra. ”Natten var bra. Ta över nu Sol med ditt morgonljus”. ”Dagen har gått alldeles utmärkt. Fortsätt nu att reflektera mitt ljus under natten, Måne!”.

Dess dragningskraft märks ju även i tidvattnet. Tänk att månen påverkar vattnet på jorden när jorden rör sig närmare eller längre ifrån månen i sin bana. Är det inte häftigt??

Allt naturen och universum hittar på fascinerar mig och får mig att bli hänförd. Tänk att lilla jag, en liten fis i rymden, ändå får vara en del av allt detta mäktiga. Utan det, fanns ju inte jag! Eller du.

_mg_8585

English summary

Am I the only one fascinated by the moon?

Many superstitions about the moon has to do with fear. Werewolves showing up in full moon, witches depicted as a silhouette against the full moon when she takes off across the sky on her broom.

For me it is the opposite. I find comfort in the moon and its beauty. To see this body in space that reflects the sunlight down to us at night, as if the sun and the moon work together to always remind us that the light is always there, even in the darkest of nights. Like a beam of hope.

When the moon reflects the light of the rising and setting sun when the sky is still light it is like they change shifts. ”The night was alright, now you can take over Sun with your morning light!”. ”The day has been great, get on your duty Moon!”.

The moon’s power also shows itself in the lunar pull of the tide. Imagine that the moon affects our waters when our Earth moves closer or further away from the moon in its orbit. Isn’t it just fascinating???

Everything nature and universe do overwhelmes and enthralls me. To think that little me, a mere little nothing in the whole endless universe, still gets to be a part of it all. I wouldn’t be here without it. Neither would you!

Vi är som vackrast när vi åldras

_mg_7982

We are our most beautiful when we age” – English summary below

Brrrr!!!

Vad kallt det blev med oktobers ankomst. Plötsligt börjar jag fundera på mössa, halsduk och handskar.

Det blev höst liksom från en dag till en annan.

Men vet ni vad? Jag klagar inte på kylan. Jag klagar inte på oktober. Oktober är en sådan otroligt vacker månad. Nu är naturen som mest färgsprakande. Jag blir lycklig av denna färgprakt och höstpalett som naturen bjuder på. Varm och ombonande men full av glöd.

Hösten lär mig att leva i nuet. Det är ju något jag verkligen behöver bli bättre på. Att leva i, och ta vara på, den stunden som är just exakt nu. Den här färgexplosionen är så kort.  Snart kommer höststormarna som blåser bort löven från träden för att ge plats för vinterns grafiska färgskala. Det är som om naturen gör sig så vacker den kan på hösten innan den går i vila under vintern för att påminna oss om att ta vara på vår tid vi har på jorden. Lev varje minut. Lev inte bara för morgondagen. Gör det bästa av livet, varje dag.

”På ålderns höst” säger vi ju. För vi, precis som naturen, är också som vackrast då. Med ålder kommer en vishet som gör livet vackrare och mer njutbart än när vi är unga och sökande. Själen blir lugn, vi landar i oss själva på ett annat sätt, och vi uppskattar livet mycket mer när vi vet att det är ändligt. Livet får en annan glöd och fler nyanser, precis som naturen under hösten.

Vi hyllar alltid ungdomen idag. Men då missar vi ju skönheten i livets resa, hur vacker den är. Varje nyans av livet som vi får genom att leva det. Jag vill bli gammal. Jag är mer rädd för att inte bli gammal – att missa det vackraste i mitt liv som jag fortfarande har framför mig.

Återigen visar naturen vägen.

Är du rädd för att åldras? Att bli gammal?

October came, and with it came the autumn chill. I am suddenly considering hat, scarf and gloves.

But I love it. I love October. It’s the most colourful month of the year. Nature shows its autumn splendour of vibrant but at the same time warm and snuggly colour palette. It’s like it shows its most beautiful self just before it goes to rest for winter. It shows us how important it is to live every moment in life to the fullest. It is something I need to be better at, to focus on now, instead of always being one or two steps ahead from now in my mind.

Autumn of life. That’s what we say when we enter our later part of our life. Nature is at its most Bbautiful in autumn, and by that it shows us that we are too. We find antoher kind of peace in our soul and in ourselves  as we age, and we appreciate life so much more when we realise that it will come to end. This all give life a new splendour and more nuances, just like nature during autumn.

Youth is glorified in today’s society. But we miss the beauty that is the journey of life. Every nuance of life we get by living it. I want to become old. I fear not being old – to miss the most beautiful part of my life that I still have ahead of me.

Once again, nature shows the way.

Are you afraid of ageing? To grow old?

 

Höstkänsla

English summary below

Den första känslan av hösten fick jag härom morgonen när jag promenerade till jobbet.

Det var lite kyligt i luften, men inte kallt. Solen sken, himlen var djupt cyanblå och fåglarna sjöng. Vattnet i Värtan krusade sig i morgonbrisen. Luften var hög och klar. Krispig.

Höstig.

Även om jag inte riktigt är redo för hösten än så var det underbart att andas in den klara luften. Jag kände att jag andades in höstens första spår i varje andetag. Syrerik och frisk luft som fyllde mina lungor. Som om hösten ville lämna ett budskap för att påminna om sin existens. ”Jag är på väg. Snart kommer jag med min friska luft och färgar naturen med mina glödande färger. Mina dimslöjor lägger sig sagolikt och mystiskt över morgonlandskapet. Ta emot mig!”.

Hösten är en underbar årstid. Jag kommer att ta emot den med öppna armar.

Men kanske inte riktigt än. En liten känsla då och då går bra än så länge.

För jag har fortfarande sommaren kvar i själen och vill ha kvar den där några veckor till.

Är du redo för hösten?

 There is a sense of autumn in the air. Can you feel it?

I got the first sense of it the other morning when I took a walk to work. The air was chilly but not cold. The sun was shining from a clear deep cyan blue sky. Lake Värtan’s water rippled slightly from the morning breeze. The air was clear and high. Crisp.

Autumn-like.

It was like that autumn sent a message of its arrival. ”I am on my way. Soon I will come with my fresh air and colour nature with my glowing colours. The morning mist will fall mysteriously over the landscape like a fairy tale. Accept me!”

I love autumn and will accept it with open arms. Not just yet…

I still have summer left in my soul. I want it to stay there a couple of more weeks.

But a hint here and there is ok.

Are you ready for autumn?

 

Wintery tea break

On my photo walk on Sunday in my dear Elfvik, I was out for four and a half hours. It was such a lovely winter day. Clear blue sky with the low and pale yellow wintersun bringing out the sparkles in the snow and in the ice. -10 C with high clear air that filled my lungs with freshness and new energy. Photo walks are the best walks. It makes you really take notice on what is around you because you are looking for possible photo opportunities, and at the same time you get exercise and in winter, that so important spare daylight. A photo walk forces you to be completely present, here and now, both physically and mentally.

When you come home, you have the excitement of downloading all the photos you took into the computer and start editing. I can never wait, I am too curious on how the photos came out so I download them immediately. And even if I tell myself ”I will only look at them now, and start editing later” I end up editing them all anyway. Hours later I realise that time flew by!

One of the best parts about a long photo walk is the break. Especially on a cold beautiful winter day to sit down in a beautiful spot and drink my hot tea and eat a piece of chocolate.

This is a mobile photo I took while drinking my tea. Looking at the beautiful scene of frozen water and all the people ice-skating, walking and skiing on it. Hearing the buzz of voices and laughter echo across the ice. The only thing reminding me of warmer days are the mooring buoys. Frozen in time and movement, waiting for their boats to take the water back in the spring and summer.

elfvik

I love winter, but I also can’t wait for spring now. To see the nature come back to life and the snow sparkles get replaced by the sparkling but yet fragile spring greenery. I feel so fortunate to live in a part of the world where we really get to experience four seasons. So far…

Do you long for spring and summer?

Tree project 3 – black and white texture

Time has not allowed me to go out to take more photos so I have to make do with some ”left-overs” from last time. This means I am not too happy about these. But as this creative journey partly for me is to learn to try and experiment and fail – this entry is an exersice in that. The theme of Jen’s and my tree project this week, is a continuation of last week’s texture theme. This time texture in black and white.

I like black and white photos. Just the fact that they are black and white can make a boring image a little less boring. But it is still not enough to take away the boring completely out of the photo.  So why not take this opportunity to just play around a bit?

First some regular photos. Black and white photos are good for a graphic effect to display the pattern of the bare twigs and branches I think. Just wish I had time to go out again to try to do it a bit more interesting. But, this is it for now.

träd5

träd3

 

träd6

 

träd4

Now let’s play. Here I took one of the photos above and put it together with another photo, previously posted on the blog. I thought the pattern of the trees in this photo could be a nice pattern to mix with another photo… well. I tried. I played. I had fun. 🙂 That’s the main point of this project of ours after all! 🙂

träd7

Don’t forget to check out Jen’s photos in her blog. I bet she rocks this theme as she did the last one!

 

Texture – the tree project

Yesterday was one of those perfect winter days.  I was a bit late for my little photography excursion so I missed a lot of light. But I did catch the amazing winter sunset.

The air was completely still and the sky was cloud-free. The sun was just about to set and cast long dark shadows over the ice-covered lake. Despite the near sunset, the time was just around three. The lake was still buzzling with life from people iceskating and skiing across it like an icey lake highway. On a barbeque site by a wooden wind shed on a hill facing the water some people had a barbeque party in the snow. Voices of laughter and excitement both from the ice and the barbeque broke the otherwise peaceful air.

It doesn’t get any better than this in winter.

I was lucky to be out on this perfect day for my contribution to Jen’s and my treeproject. Theme of the week: texture. This is a difficult theme for me. To find texture and to make it into an interesting enough photo on top of that. I am not sure I even have ”interpreted” this theme correctly. Jen however is a master at textures, being the artist she is.

The theme also allowed tweaking with filters in Photoshop.

Here they are, my texture photos.

The first photo is a typical old boring ”Marie” photo. Nothing spectacular… But I must say something positive about every photo. I like the combination of the soft colours, the very last glimpses of the soft daylight and the sheer twigs with tiny little cones. They all go together. That is why I even post it.

_K8A5908

Next is my ”three-in-one” photo. The same photo but different Photoshop effects. I turned the photo into sepia since this deep into the forest the sun didn’t come through. So the original colours were very dull, but I still like the ”vertical” trees. For the first photo, the most original one, I only added some light brushes as a sunlight effect. The middle photo is tweaked with the stylize filter, adding a cool effect I think with the twigs and branches making the photo less busy. The last one is a couple of blur filters. I kind of like the photos together more than each one separately. All filters are meant to emphasize something with the texture. If they succeed – I don’t know. 🙂

träd2

My personal favourite photo is this last one. And I promise – this photo is real, no special tweaking. It is the setting sun lighting up the tree, making it glow in that fantastic red colour, causing an amazing contrast to all the busy dark twigs against the sky. It was surreal. I think I managed to catch that. Nature is god damn amazing!

_K8A5981

What do you think? Which photo do you like best, if any? 🙂

Now don’t forget to check out Jen’s texture photos in her blog. She knows her stuff so definitely worth a visit! 🙂 If you want real art, read her blog.

Soft glow

I found this Photoshop tutorial on my favourite photography tips youtube channel. He is great. You can watch the tutorial here:

I really love this effect. I think I will have a lot of use for it once I get the hang of it. I tried it on a photo that I have previously posted here on the blog. I like it! I think the effect really conveys my feeling when I took the photo. The magic of nature and how my inner peace and spirituality feed of that magic. Which is also what the entry was about (in Swedish).

Which editing do you prefer?

Original photo
skog_motljus_blogg_566da315ddf2b3641bed2e07

The photo edited with the effect:
natur
Photo: Marie Elmqvist