Jag klottrar mig igenom möten

English summary below

Så här såg mitt mötesklotter ut för något år sedan.

2015-12-08 15.08.42_3

Så här ser det ut nu:

20170919_111134[134]_3

Ganska talande att det på denna bild inte finns en enda anteckning… Det måste ha varit ett långt möte… Skämt åsido. Anteckningarna gjorde jag i ett annat block! 😉

Det som slog mig när jag såg den gamla bilden jämfört med den senare är att mitt experimenterande med meditativ konst har smugit sig in i mitt mötesklotter. Det är rätt coolt faktiskt. Ytterligare ett bevis på hur effektivt det är för att få hjärnan att slappna av och fokusera.

Så långt tillbaka som jag kan minnas har jag klottrat när jag behöver lyssna koncentrerat på någonting. På lektionen eller föreläsningen. På möten. Eller när jag pratar i telefon.

För en utomstående kan det kanske se ut som om jag inte lyssnar eller är ointresserad, men det är precis tvärtom. Ju mer jag klottrar, desto bättre lyssnar jag och desto mer kommer jag ihåg efteråt också.

Jag misstänker att det är samma mekanism i hjärnan som gör att man tänker så där extra klart när man promenerar eller cyklar till exempel. Hjärnan mår bra av att kombinera koncentration med fysisk rörelse och kreativitet. Jag tror man blir smartare faktiskt av det. Att det hjälper hjärnans kognitiva förmåga, för att prata psykologspråk.

Brukar du telefon- eller mötesklottra?

English:

Doodling through meetings

My newly found fascination for meditative art has transformed my meeting doodles. I noticed this as I saw an old photo of doodles I made a couple of years ago in my mobile phone and compared it to a recent doodle page. You see the before and after above.

Before I started experimentering with meditative art, my doodles looked like the first picture. Little squiggly flowers, hearts, trees etc. That was all I could draw. I didn’t realise actually that my meeting doodling had been so affected by my experimenting  until now. It’s kind of cool. That really shows how effective meditative art is to help your mind relax and focus.

As far back as I can remember I have always been doodling as I listen to something. Like in class, a meeting, when on the phone etc. It helps me concentrate and focus, and process what I am listening to. To an outsider it might look as if I am not interested and not listening but it is actually the opposite. The more I doodle, the more I listen and the more I remember.

I think it is the same mechanism that makes you think so clearly when you walk, run or cycle for example. The combination of concentration with physical movement and creativity helps the brain. I think it actually makes you smarter! To speak psych language – it helps the brain’s cognitive ability.

 

Do you doodle during meetings or when you are on the phone?

Annonser

Panduro-haul och tillbaka på riktigt

English summary below

Vilken come-back jag gjorde då. Över en månad sedan. Jag hade otur med min nya dator. Jag fick lämna in den på reparation på grund av att fläktarna lät konstigt och jag fick varningar att CPU-n var överhettad. Nu är fläktarna utbytta och datorn låter 100% mer frisk.

Under tiden som detta oplanerade uppehåll varade så har jag handlat en del saker för mitt nyfunna kreativa skapande. Jag tänkte börja med att visa lite minishopping jag gjorde på Panduro för ett par veckor sedan. (Mitt allra första så kallade ”haul-inlägg” minsann. Är jag bloggare ”på riktigt” nu?)

Här har vi hela härligheten i en bild.  Jag kommer gå in på varje grej separat nedan vad jag hade tänkt ha dem till.

IMG_0492_pandurohaul

Skissblock med fyra typer av papper
Skissblocket innehåller fem typer av papper i ett och samma block. Vanligt vitt ritpapper, lite tjockare papper i svart respektive sepiabrunt samt linjerat och rutat papper. Alla dessa typer av papper är spännande att använda för just mandala, doodling och zentangle. Gelpennor på svart papper blir riktigt vackert. En zentangle-design på sepiabrunt papper kan bli riktigt effektfullt. På rutat papper kan man experimentera med grid-designs. Jag tänkte att jag i nästa inlägg ska visa lite exempel på varje papper.

Letteringpennor på extrapris
Letteringpennorna har en kalligrafispets på ena sidan och en tunn spets på den andra. Jag köpte dessa pennor bara på grund av extrapriset. Jag höll på lite med kalligrafi när jag var yngre, och när jag skulle göra nedanstående bild för att visa hur pennorna skriver och deras färger märkte jag att jag har lagt av mig en hel del på det området! Det ska bli kul att ta upp det lite igen tänker jag. Gillar bokstäver och typografi!

IMG_0495_kalligrafipennorswatch
Letteringpennor med dubbla spetsar. Double-tip lettering pens. 

Minihobbylack i set
Det jag är mest spänd på är dock hobbylacken. De ska jag använda till att måla prickmandalas. Det är något som är RIKTIGT meditativt och avkopplande. Och det blir så fint och effektfullt med enkla medel. Gjorde ett test med gelpennor och det var så meditativt att det slutade med att jag fyllde hela sidan med prickar! Det här vill jag utveckla och förfina.

20170803_212036
Prickmandalaexperiment med gelpennor. Dotted mandala experiment with gel pens.

Jag har sett på Youtube att man använder akrylfärger till detta och hobbylacken är just akrylfärger, med en glossy finish som jag tror blir effektfullt. Så när jag såg dessa samlingar av miniburkar tyckte jag att det var ett bra förstaköp för att öva och lära mig. Det finns SÅ mycket fantastisk och inspirerande prickkonst på Youtube. Det skulle ta mig åratal att ens komma i närheten av att skapa något så vackert, men det är så inspirerande att titta på att jag vill testa detta.

IMG_0492_hobbylackvår
Vår- och sommarfärger. Panduro hobbylack basic. Spring and summer colours. 

IMG_0492_hobbylackvinter
Metallicfärger. Panduro hobbylack. Metallic colours.

Jag längtar efter att få tid att testa allt. Det är den största utmaningen i det här.

Vad brukar du göra, om något,  för att vara kreativ? 🙂 Om du inte gör något, har du något kreativt som du skulle vilja göra/kunna? Jag vill gärna testa drejning. Vi gjorde det i skolan kommer jag ihåg och jag tyckte det var kul som liten.

English:

Panduro-haul, and back for real this time

What a come-back. A month later. I had bad luck with my new computer. I had to send it off to repair because of the fans making weird noices and I kept getting warnings that the CPU is over-heated. The fans are now replaced and the computer sounds 100& more healthy. So now – I am back for real.

I wanted to start off with a Little mini-haul of cheap art supplies I bought from Panduro. Since I am just starting this meditative art part of my creative journey I want to use cheap and simple supplies. If I ever manage to develop this into something bigger, I might switch to more ”professional” supplies.

You see everyhting on the photos above. I gave the photos captions in English too so that I don’t have to repost them here.

Sketch book with five different types of paper
The sketch book contains five different types of paper. Regular white sketching paper, thicker paper in black and sepia, and then a lined paper and a grid paper. I love the effect of gel pens on black paper and I have noticed that zentangle patterns look really nice on sepia paper. The grid paper is cool to use for doodling grid designs. The lined paper is good for practicing lettering. I will try to show examples of my usage of each type of paper.

Double-tip lettering pens on sale
The lettering pens were on sale. I used to do a little bit of calligraphy when I was younger. I noticed when I tried to write with them to show the different tips and the colours, that it was a looong time ago I wrote anything calligraphic. But it will be fun to start that up again I think and practise more. I love typography and letters.

Mini acryllic varnish paints sets
I am most excited though to try the acryllic varnish paints. I plan to use them to paint dotted mandalas. That is something REALLY meditative. I did an experiment using gel pens that you can see on one of the photos. It was so darn meditative that I ended up filling up every space of the page! I want to try to refine and develop this. I have seen on Youtube how they use acryllic paint for dotted art. (Some Amazing stuff on Youtube to get inspired by! Even though it would take me years to accomplish something similar if ever – but it is really beautiful!)  These are budget versions of acryllic Paints and when I saw this tiny jars in two sets, I thought they were a perfect first buy to try this out.

Now I can’t wait to try all these things out. Finding the time to do it is the challenge, but I am determined.

Do you ever do something creative to relax? What do you do? And if you don’t, is there something creative you would like to try? I would love to try wheel throwing of clay. We did that in school I remember and I loved it as a child.

Jag är tillbaka!

(English summary below)

Efter en bloggpaus under våren och sommaren är jag nu tillbaka. Livet har varit rörigt utanför bloggen så pausen var välbehövlig. Men tack vare en härlig sommarsemester med fem långa lediga avkopplande veckor är jag på banan igen. Mycket tack vare en nyfunnen kreativ passion i meditativ ”konst”, som jag nu så gärna vill få dela med mig av i bloggen. Det är terapi. Jag kan förlora mig i timmar och jag vet aldrig när jag börjar hur slutresultatet kommer att bli. Det blir vad det blir, vad mina händer och min hjärna vill att det ska bli just där och då.

Detta kommer antagligen att bli ett återkommande tema i bloggen framöver. Eftersom jag är så lycklig över detta. Det får mig att må så bra, och ger även mig en möjlighet att kunna uttrycka mig kreativt. Att jag har blivit så biten av det, är för att de här ”teknikerna” ger ALLA den möjligheten och jag tror att vi alla behöver få kontakt med vår inre kreativitet för att må bättre. Jag tror att det är ett grundläggande väldigt mänskligt behov som har blivit alltför försummat i vår moderna tid. Man behöver inte  vara Van Gogh eller Rembrandt för att kunna skapa något fint! Med meditativ konst skapar du för din egen skull. Och det är enkelt. Alla kan göra det.

Mandala, Zentangle och doodling är några uttryck inom detta område och jag älskar dem allihop. Jag vill dela med mig till er, som liksom jag inte kan rita och måla men som ändå vill kunna skapa något fint och få låta hjärnan koppla av en stund samtidigt. Det finns liksom inget ”rätt eller fel” eller ”bra eller dåligt” inom meditativ konst. Det som blir, det blir, det var meningen!

Häng med, så kan vi skapa och må bra tillsammans! 🙂

English:

I’m back!

I had to take a longer blog break over spring and summer. Sometimes life outside the blog gets too busy and messy. But thanks to a wonderful long summer holiday of five relaxing weeks I am back on track. I owe a lot of that to my newfound creative passion in meditative ”art”, that I now want to share in the blog. It is better than therapy. I can get lost for hours doing it, and when I start I have no idea what the end result will be. It becomes whatever comes out of my mind and hands at that moment.

Count on this to be a recurring theme in the blog. Because it makes me so happy and gives me a chance to express myself creatively. The fact that I have become so devoted to this, is because it gives EVERYONE that chance and I Think more of us would feel a lot better if we got in touch with our inner creativity that I strongly believe we all have. I think it is a basic human need that has been neglected in this modern age. You don’t have to be Van Gogh or Rembrandt to create something pretty! With meditative art, it is all about your own creative process, you create for you. And it’s easy. Everyone can do it.

Mandala, Zentangle and doodling are three examples of this area and I love them all. I want to share this with all of you who are like me, you can’t paint or draw but you still want to be able to create something pretty and at the same time let your mind relax. There is no ”right or wrong” or ”good or bad” in meditative art. Whatever comes out on your paper, was meant to be!

Join me, and let’s start to create and feel good together! 🙂

 

Sporadisk höst

English summary below

Jag saknar att skriva ned mina tankar här i min blogg. Min lilla plats i cyberspace.

Men det är bara att inse att det är, och kommer att vara, en hektisk höst så uppdateringen här kommer att vara sporadisk. Mer ofta ibland, och uppehåll ibland. Uppehållen kan bli några dagar, eller veckor. Allt beror på hur mycket jobb jag har och vad jag orkar med.

Tyvärr är det så för mig att stress sänker kreativiteten och inspirationen. Fast jag skulle önska att det inte var så – för det är ju faktiskt avkoppling för mig att skriva och fota. Men när orken tryter så gör den och då gör den det även när det gäller tankeverksamheten som styr inspirationen.

Har ni något knep för hur man behåller den kreativa energin och inspirationen även när man är stressad så dela med er! 🙂

I miss writing my thoughts here in my blog. My little corner of cyberspace.

However a stressful autumn will make the blog updates sporadic. Unfortunately stress affects my creativity och inspiration badly. I wish it was different since writing and photographing are relaxing activities for me. But when I am tired and low on energy it also makes my thought processes tired and low on energy too – the thought processes that control my inspiration.

Any tips on how to keep the creative energy even through stress? Please share! 🙂

 

Lisa för själen

Nu är ljuset här på riktigt. Och med sommartiden kom påsken och det underbara vårvädret under helgen. Det här är bästa tiden på året som jag har framför mig nu. Den börjar med sommartiden och pågår fram till och med augusti då mörkret börjar vinna över ljuset igen.

Men det tänker jag inte på nu. Nu tänker jag på att mina livsandar vaknar till liv. Med ljuset, solen och värmen.

I måndags morse åkte jag iväg och handlade frukost tidigt på morgonen. Det var som att hamna i paradiset när jag redan så tidigt på morgonen kände solens värme och en härlig frisk vårluft som fyllde kroppens alla celler med livgivande syre.

Inget snack om saken. En fotopromenad skulle det bli senare när jag hade ätit frukost och kommit i ordning.

Det dröjde till klockan blev ett innan jag kom iväg och körde till paradiset i Elfvik. Jag ville testa lite nya vägar som jag aldrig hade gått förut. Men när jag kom fram så kände jag plötsligt att inspirationen för att ta foton minskade. Jag såg ut över det solglittriga vattnet och kände att det är rörelse som gäller idag. Så jag filmade istället.

Även om jag egentligen bara fick ett par klipp som jag verkligen kände blev bra och jag behöver öva på redigering och filmning, så tycker jag ändå att jag fick till helheten och känslan jag hade när jag filmade någorlunda. Det jag gillar med filmmediet är att man har fler dimensioner att jobba med än bara ljus och komposition. Man kan lägga ihop flera klipp och skapa en stämning med hjälp av musik och ljud.

Det jag kände när jag filmade var att all stress jag hade känt bara rann av mig. Jag såg på det glittriga vattnet och det glittrade in i själen. Jag såg slänten ned mot vattnet från herrgården där folk verkligen njöt av solen och det vackra vädret. De hade picknick och barn och vuxna lekte tillsammans och spelade frisbee och hämta pinnen med hundar. Deras glada röster och skratt och hundarnas ivriga skall blev en ljudkuliss ihop med vinden. Jag var bara så lycklig just där och just då att få leva och uppleva denna dag.

Jag pausade i en skogsglänta och njöt av tystnaden och lugnet som endast bröts av fågelkvitter. Därefter vände jag tillbaka och hade fått ny kraft och energi i mina steg som jag inte hade innan.

Jag hoppas att den anspråkslösa videon kan förmedla lite av känslan jag hade. Vila. Ro. Lugn. Eftertanke. Att landa efter vintern och gå mot en ny vår. Omfamna ljuset och värmen. Naturen är magisk. Vilken helande kraft den har.

 (Tryck på kugghjulet nere till höger och välj HD 1080 för bättre kvalitet.)

Långfredag

Glad påsk!

Jag unnade mig sovmorgon idag på min lediga dag och att uppdatera bloggen på samma dag som inlägget publiceras. Därför kom inget inlägg klockan åtta, utan nu. Vem mer än jag håller egentligen koll på tiden ändå? 🙂

Huvuddelen av dagen kommer jag att storstäda. Det är välbehövligt kan jag säga. Men jag ser faktiskt fram emot det konstigt nog. Jag hatar annars att städa. Haha. Men nu är det verkligen nödvändigt och då är det rensande både för hemmet och för själen att bli av med gammal skit och få helt rent. Vädret är lite halvtrist också så det är lika bra att utnyttja denna lediga dag till städning.

Igår var det däremot jättefint väder och jag och en kollega flexade ut vid halv tre från jobbet och tog en fika för att fira påskledigheten. Det var härligt! Eftersom vädret var så underbart så tog jag en promenad till Panduro på Kungsgatan efter vårt fika och köpte lite vattenfärger som jag ska leka med under ledigheten. Som jag skrev igår så har jag inga som helst ”konstnärliga” ambitioner eller några ambitioner att skapa något överhuvudtaget. Jag ska bara leka med färgerna och olika tekniker jag har sett på Pinterest. 🙂 När jag har lekt klart kommer allt att slängas bort. Det ska bli jätteskoj!

20160324_160742
Mobilbild från Humlegården under gårdagens promenad in till stan efter jobbet.

Innan klockan tre ska jag också mörklägga lägenheten och ta veckans temabilder till Jens och mitt fotoprojekt. Inlägget kommer upp vid tretiden.

Hur spenderar du din långfredag? Är du också ledig?

Kreativitet och självförtroende

Igår pratade jag och Jen om kreativitet. Hon har betydligt större förtroende för min kreativa förmåga än vad jag har själv. Jag kallar det dock att vara realistisk. Jag kan vara kreativ på mitt sätt och göra den här kreativa resan som bloggen handlar om utifrån min egen förmåga. Men jag kommer aldrig att nå upp till hennes artistiska nivå i mina foton. Hennes konstnärliga talang skapar konst av allt hon gör. Det är helt enkelt en gåva som vissa har och andra inte.

Men det är ok. Jag behöver inte bli lika bra – för mig handlar den här resan om att bli så bra som jag kan utifrån mina egna förutsättningar och att hitta glädjen i kreativiteten utan krav på perfektion. Det gläder mig att jag mer och mer inser detta. Att jag inte behöver skapa ”Stora Verk” utan att jag kan vara kreativ för min egen skull. För att själen mår bra av det.

Det är som med att sjunga. Jag tycker om att sjunga. Men jag har ingen bra röst och sjunger inte rent. Så jag sjunger för mig själv, när ingen hör. I duschen och i bilen :). Sång är glädje. Men jag kommer aldrig att ställa upp i Idol (ens om jag inte var en medelålders tant! 😉 ) eller bli en ny Celine Dion.

Det kreativa utlopp där jag har bäst självförtroende och tror att jag kan beröra och faktiskt åstadkomma något som andra kan ha glädje av är i skrivandet. Jag känner mig trygg när jag skriver. Jag har kontroll och ”vet” vad jag gör – även när jag experimenterar – på ett annat sätt än med kameran.

Jag tror att kreativitet är en viktig del av att vara människa. Alla människor är kreativa på sitt sätt och skulle må bra av att ta fram den sidan hos sig själva mer.

Hur gör du för att ta fram din kreativitet?

Skrivpuff – Låga

Lågan efter dig. Kärlekens låga.

Sedan den hemska natten då du plötsligt inte fanns längre så har mitt liv delats in i före och efter. Livet med, och livet utan. Utan dig pappa.

I år är det tio år sedan du gick bort från mig. Då försvann marken under mina fötter. Jag föll fritt utan att kunna landa. Jag bara föll och föll. Hur skulle livet bli utan dig? Du, som var den personen i mitt liv som alltid stod på min sida. Du, som var den personen som älskade mig mest av allt. Du, som var den personen som kände mig allra mest och som jag kunde prata med om allt. Som vi pratade du och jag. Mitt stöd, min grund, min trygghet.. Nu var du borta. Och jag var ensam och föll handlöst utan att kunna hålla i mig. För det var ju alltid dig jag höll i. Det var ju alltid du som fick mig att landa. Älskade pappa. Vad skulle jag göra nu? Utan dig?

Tio år. Livet utan dig kommer aldrig att bli helt komplett. Saknaden efter dig är för evigt. Det är liksom något som fattas i den här världen när du inte finns i den längre. Det har jag lärt mig att leva med. Livet efter.

För jag vet ju att du alltid älskar mig mest av allt även om du inte finns här hos mig längre. Jag vet att du alltid kommer att stå på min sida. Hade du kunnat prata med mig där du är nu så hade du ju sagt precis så. Jag lever mitt liv utan dig – men du är alltid med mig ändå. Fast på ett annat sätt nu. Jag har landat i din kärlek. Den kan jag hålla i.

Kärleken överlever döden och därför brinner din låga för evigt. Den brinner för alla oss som saknar dig. Som du älskade och som älskade dig. Den som inte har älskat saknar inte. Därför är saknaden min tröst. Jag saknar dig för alltid, eftersom jag älskar dig för alltid.

ljus

Dela med sig

Jag har funderat på en sak som jag har märkt när det gäller amatörfoto vs proffsfoto. När går man från att vara amatör till proffs och var tar ödmjukheten vägen när denna övergång sker?

Nu gäller detta självklart inte alla, men jag märker en tendens hos vissa att när någon lämnar amatörstadiet och blir proffs, så ser de inte tillbaka. Och så har de en massa åsikter kring hur en bild ”ska” tas. Och om du som amatör inte gör så eller kanske inte riktigt förstår, så kan du lika gärna sluta fota för då är du bara korkad och värdelös.

Så var det till exempel på Fotosidan när jag gick med där för kanske tio år sedan. I början var det jättebra. Det var ett fint utbyte av feedback och konstruktiv kritik mellan alla fotografer på sidan. Men så började fler och fler proffs ta över sajten. Till slut så var man tvungen att ta en riktig superproffsbild för att överhuvudtaget ha ett existensberättigande på sidan kändes det som. Då slutade jag lägga upp mina bilder där.  Förhoppningsvis har det förändrats nu. Jag har inte varit där sedan dess.

Men jag tycker att det är tråkigt, och snobbigt! Varför kan man inte dela med sig?

Alla har ju varit nybörjare någon gång och det finns inget värdefullare än att få tips från de som kan bättre. Jag själv skulle tycka att det var väldigt kul och lärorikt för mig att kunna inspirera andra och hjälpa dem att ta bättre bilder och hitta sin fotostil om jag vore proffs.

Jag kan ju förstå att man när man blir proffs vill kunna ta betalt för sina tjänster och att det finns pengar att tjäna på att lära ut foto. Det är helt i sin ordning att arrangera fotokurser och så. Men om man går med i en fotocommunity på webben som är till för att dela bilder för att få feedback och även ge feedback på andras bilder, så måste man väl vara öppen att dela med sig även till dem som precis börjat sin fotoresa?

Det är lite som med alla dem som tutade på mig eller lät bli att släppa in mig vid filbyten osv, när jag övningskörde med trafikskolan. Jag bara ”Men ta en toj – du har också varit nybörjare en gång i tiden – ser du skylten? Och att det står ”Trafikskola” med jättebokstäver över hela bilen – är du läskunnig?”

Men det är nog så som bilskoleläraren sa: De som tutar inser inte att de en gång varit nybörjare. I deras ögon har de alltid varit bäst i världen på att köra bil.

Är det så med dessa fotoproffs också? De anser att deras bilder alltid har varit ”bäst”? De har aldrig varit amatörer?

High-key och Low-key

Eftersom jag inte hann ut i helgen heller för att fota så kom jag på att jag ville testa att fota svartvitt, och leka med highkey (alltså överexponerat och lite kontrast) och lowkey (mycket mörka partier, skuggor, lite ljus och mycket kontrast). Dessutom fortsätter jag på det lite obekväma spåret med att fota självporträtt. När man inte har någon annan så får man ta vad man har. Lika obekvämt som det är att spela in sig själv är det att fota sig själv. Men det är lika bra att vänja sig.

Först tog jag fram min stora billiga studiolampa och lekte med. Då fick jag denna highkeybild som ser mycket mer highkey ut i Photoshop av någon anledning.

svartvit_highkey

Behöver experimentera mer för att få ett fint och intressant ljus. Det är svårt att få till när man har så begränsat utrymme som jag har och inte har något att reflektera ljuset med samt svårt att hitta skärpan när man tar kort på sig själv. Men allt detta gör ju bara att man måste bli ännu mer kreativ och desto mer övning blir det.

Här är lowkeybilden. Jag hade ett blockljus som enda ljuskälla. Här var det en ännu större utmaning att sätta skärpan. Jag ställde in den med lampan tänd och autofokus med hjälp av fjärrutlösaren. Och när skärpan var inställd så satte jag på manuell fokus och släckte lampan. Med en markering i golvet försökte jag att ställa mig på exakt samma plats. Helt hundra blev det ju inte, men det kunde varit värre. Jag tycker bilden blev ok, förutom att det blev en konstig skarp skuggning vid axeln. Jag skulle gärna ha velat att ljuset inte var så utfrätt, men jag vet inte hur jag löser det.

svartvit

Jag testade även att lägga en ton på bilden. Först en kall cyanton:

cyan3

Sedan en varmare sepialiknande ton:

sepia2

Själv föredrar jag originalbilden i helt svartvit, därefter sepia.

Vad tycker du?