Jag klottrar mig igenom möten

English summary below

Så här såg mitt mötesklotter ut för något år sedan.

2015-12-08 15.08.42_3

Så här ser det ut nu:

20170919_111134[134]_3

Ganska talande att det på denna bild inte finns en enda anteckning… Det måste ha varit ett långt möte… Skämt åsido. Anteckningarna gjorde jag i ett annat block! 😉

Det som slog mig när jag såg den gamla bilden jämfört med den senare är att mitt experimenterande med meditativ konst har smugit sig in i mitt mötesklotter. Det är rätt coolt faktiskt. Ytterligare ett bevis på hur effektivt det är för att få hjärnan att slappna av och fokusera.

Så långt tillbaka som jag kan minnas har jag klottrat när jag behöver lyssna koncentrerat på någonting. På lektionen eller föreläsningen. På möten. Eller när jag pratar i telefon.

För en utomstående kan det kanske se ut som om jag inte lyssnar eller är ointresserad, men det är precis tvärtom. Ju mer jag klottrar, desto bättre lyssnar jag och desto mer kommer jag ihåg efteråt också.

Jag misstänker att det är samma mekanism i hjärnan som gör att man tänker så där extra klart när man promenerar eller cyklar till exempel. Hjärnan mår bra av att kombinera koncentration med fysisk rörelse och kreativitet. Jag tror man blir smartare faktiskt av det. Att det hjälper hjärnans kognitiva förmåga, för att prata psykologspråk.

Brukar du telefon- eller mötesklottra?

English:

Doodling through meetings

My newly found fascination for meditative art has transformed my meeting doodles. I noticed this as I saw an old photo of doodles I made a couple of years ago in my mobile phone and compared it to a recent doodle page. You see the before and after above.

Before I started experimentering with meditative art, my doodles looked like the first picture. Little squiggly flowers, hearts, trees etc. That was all I could draw. I didn’t realise actually that my meeting doodling had been so affected by my experimenting  until now. It’s kind of cool. That really shows how effective meditative art is to help your mind relax and focus.

As far back as I can remember I have always been doodling as I listen to something. Like in class, a meeting, when on the phone etc. It helps me concentrate and focus, and process what I am listening to. To an outsider it might look as if I am not interested and not listening but it is actually the opposite. The more I doodle, the more I listen and the more I remember.

I think it is the same mechanism that makes you think so clearly when you walk, run or cycle for example. The combination of concentration with physical movement and creativity helps the brain. I think it actually makes you smarter! To speak psych language – it helps the brain’s cognitive ability.

 

Do you doodle during meetings or when you are on the phone?

Annonser

Sporadisk höst

English summary below

Jag saknar att skriva ned mina tankar här i min blogg. Min lilla plats i cyberspace.

Men det är bara att inse att det är, och kommer att vara, en hektisk höst så uppdateringen här kommer att vara sporadisk. Mer ofta ibland, och uppehåll ibland. Uppehållen kan bli några dagar, eller veckor. Allt beror på hur mycket jobb jag har och vad jag orkar med.

Tyvärr är det så för mig att stress sänker kreativiteten och inspirationen. Fast jag skulle önska att det inte var så – för det är ju faktiskt avkoppling för mig att skriva och fota. Men när orken tryter så gör den och då gör den det även när det gäller tankeverksamheten som styr inspirationen.

Har ni något knep för hur man behåller den kreativa energin och inspirationen även när man är stressad så dela med er! 🙂

I miss writing my thoughts here in my blog. My little corner of cyberspace.

However a stressful autumn will make the blog updates sporadic. Unfortunately stress affects my creativity och inspiration badly. I wish it was different since writing and photographing are relaxing activities for me. But when I am tired and low on energy it also makes my thought processes tired and low on energy too – the thought processes that control my inspiration.

Any tips on how to keep the creative energy even through stress? Please share! 🙂

 

Sommarvärme

Den här veckan har ju varit rena medelhavsvärmen. Måndag till onsdag i Borås med 27 grader varmt medan det låg strax över tjugo hemma enligt SMHI. Men jag tog med mig medelhavsvärmen från Borås hem. Puh.

Det är tufft att jobba för kontoret är som en bastu även om jag öppnar fönstret och när jag öppnar fönstret kommer ljuden från gatan in med tredubblad styrka.

Men jag klagar inte! Har ni hört mig klaga? Nä, inte jag inte! Jag tänker tillbaka på snörusk, minusgrader, gråväder, brunt gräs och tomma trädstammar. Det är bara någon månad tillbaka vi frös och längtade efter våren och ljuset.

Nu är det sommar. Ljusa nätter. Gröna blad och gröna gräs och färgsprakande blommor. Det jag har längtat efter hela långa mörka vintern är jag mitt i just nu.

Och nu ska det bli svalare och mer ostadigt väder igen. Det gäller att stanna upp och njuta. Ta in det. Tiden går så fort och jobbet rullar på och man hinner knappt fatta att det är sommar. Och vips så är det mörka vintern igen.

Sommartiden är verkligen den tiden på året då man verkligen bör leva i nuet.

Sommaren är kort!

Hur gör du för att njuta av sommaren? Eller vill du hellre ha höst, vinter och vår?

En mobilbild från Humlegården för någon vecka sedan:

20160520_195440

Förändringens psykologi

Det blev en bloggpaus. Jag tyckte det kändes så meningslöst att uppdatera bloggen med att jag inte hann uppdatera. Hur kul är det liksom? Då är det bättre att inte skriva någonting alls tills man har något att skriva tycker jag.

Jag hade så höga ambitioner fast jag visste att det skulle bli svårt att leva upp till dem de här dagarna. Jag insåg att det är bättre att pausa när det blir för mycket än att publicera ickeinnehåll.

Jag har haft deadlines på jobbet och två resdagar och en upptagen helg. Det händer mycket på jobbet just nu. Till det bättre i slutändan tror jag rent strategiskt. Och jag hoppas att det finns en framtid i företaget för oss alla. 🙂 Förändringar är alltid lite dubbelbottnade. Spännande samtidigt som det är skrämmande och osäkert. Det är lite av tjusningen, samtidigt som det tar på krafterna så klart.

Vi hade en hel del bra övningar kring ledning i förändring och förändringens psykologi de här dagarna. Jag tycker ju allt som har med mänskligt beteende, mänskliga relationer och mänsklig kommunikation är superintressant så jag har sugit åt mig av alla övningar, metoder och all kunskap vi har fått oss till livs de här dagarna. En del kände jag så klart igen från organisationskommunikationskurserna men en del var också nytt.

Vi fick bland annat fundera kring oss själva i förändring. Jag är en person som tycker om förändring och utmaningar – under förutsättning att det finns en grundtrygghet jag kan luta mig emot. Har jag inte den, så är det svårt att bli riktigt engagerad. Jag behöver hitta min roll i förändringen och i det nya. Har jag ens någon plats där?  Innan jag vet det så går det mesta av min energi åt till oro och spekulationer.

Jag är inte ensam om detta. Det här är så allmänmänskligt. Vi är bara olika när det gäller vad det där behovet av grundtrygghet består av.

Jag tror att man helt enkelt får försöka vända osäkerheten till något positivt för en själv. Ok, jag vet inte hur det slutar. Jag vet inte om jag har en plats i den nya organisationen och jag vet inte hur den platsen i så fall kommer att se ut. Jag vet ju vad jag vill – jag älskar mitt jobb och att kommunicera forskning. Allt det fantastiska som våra kompetenta och engagerade medarbetare gör för samhället. Det är ett privilegium att få arbeta med och omges av sådana duktiga människor. Jag lär mig något nytt varje dag. Jag vill få fortsätta med det. Och nu med den nya organisationen så blir vi ju ännu större, ännu bredare, ännu mer kompetenta. Wow. Ingen blir lyckligare än jag om jag får fortsätta göra det jag älskar så klart.

Men det är inte jag som bestämmer och det jag inte själv kan påverka bör jag inte fokusera så mycket på, utan bara göra mitt bästa utifrån det läget jag har.

Det jag kan göra är att passa på att lära mig så mycket jag kan av själva processen. Både rent professionellt, och personligen. Hur fungerar organisationen i just den här förändringen? Hur jämkar vi samman olika kulturer, olika sätt att arbeta, olika system? Hur jobbar man med att få ihop olika varumärken till ett utan att tappa respektive varumärkes värden både internt och externt? Hur fungerar jag i den här processen? Hur reagerar jag och varför? Hur kan jag lära mig något av det?

Många spännande frågor under vägen!