Att möta en ny dag

English below. To meet a new day.

I lördags ringde väckarklockan kvart över fyra på morgonen. Med dimmiga ögon klädde jag mig varmt och kokade en termos med te. Jag kollade att jag hade allt jag behövde i kameraväskan och gav mig iväg i det djupblå gryningsljuset, just innan solljuset börjar nå horistonten.

5:13 var den magiska tidpunkten jag väntade på. Det där förtrollande ögonblicket när solen till slut skulle nå över horisonten och sudda ut den djupblå gryningen med sitt gyllene varma morgonljus. Vid Fågelöudde skulle jag enligt min fotoapp ha bästa sikt av solen över horistonten.

Det var så stilla ute. Det enda som hördes var fåglarnas morgonsång – inte ens bruset av Stockholmstrafiken i fjärran som alltid ligger som en konstant ljudkuliss i bakgrunden hördes i denna tidiga timma.  Jag satte mig i bilen och ägde vägarna – jag mötte bara en enda bil på vägen.  Just när jag rattade förbi ängen här nedanför såg jag två rävar på vägen framför mig. Jag stannade och betraktade dem medan de gick över vägen. När de kommit över till andra sidan stannade de båda till, vände synkront på sina huvuden och mötte min blick. Det var ett så fint ögonblick att jag faktiskt fick tårar i ögonen. Ja – definitivt värt den tidiga morgonen!

Framme vid Fågeluödde blåste de nordvästliga vindarna friskt och kallt och piskade vattnet. Kylan från vinden fick mina händer och kinder att stelna medan jag fixade med kameran. Men när soluppgångens skådespel började glömde jag helt kylan och blev fångad av stunden. Det var så otroligt vackert. Solen spred sitt magiska gyllene ljus över horisonten och strålarnas pelare över det upprörda vattnet glödde.

Den bästa morgonen så långt tillbaka jag kan minnas.

Har du något speciellt morgonminne?

Här är lite klipp från denna fantastiska morgon.

_MG_9883-4_1158

English summary

To meet a new day

The other Saturday, the alarm went off at 4:15 in the morning. An early morning to try to catch the sunrise was my plan. Very tired I stood up, determined not to give in to a sleep-in morning.

I got dressed, packed my camera gear and a thermos of hot tea and off I went. The streets were empty. I met only one car on my way to Fågeluödde, where my photo app promised a good view of the sunrise,

It was so peaceful and quite outside this early morning. Not even the constant background roaming of the heavy Stockholm traffic in the distance was there. All I could hear was the morning birds happy tweeting filling the chilly air in the brisk northwest wind. Right before the sunrise everything was covered in a deep deep blue light. So gorgeous.

As I was driving by the meadow just down the road where I live, a couple of foxes was crossing the road in front of me. I stopped the car and watched them pass. As they safely had passed the road they stopped and simultanously and synchronised turned their heads towards me, and I looked them in the eyes. It was such a beautiful moment I got all teary-eyed! Yes, it was definitely worth the sacrifice of a sleep-in morning.

As I arrived to Fågelöudde, the heavy northwest winds hit the water that responded with big busy Waves. The windchill hit my cheaks and hands as I prepared the camera. It was freezing cold, but as the scenery of the sunrise began, I forgot all about freezing and got totally caught up in the moment. The sun spread its magical golden light over the horizon and it glowed in the busy water. It was so beautiful.

This was by far the best morning I can remember for a long time.

Do you have any precous morning memories?

Have a look at the videoclip above where I tried to capture my morning. I still haven’t learned proper colour correcting in Adobe Premiere so I am not all too happy about the red colour casts in the clip. But I wanted to share it anyway. 🙂

Omfamnad av solnedgången

Embraced by the sunset. English summary under the photos.

Äntligen.

Det har varit hektiska veckor igen och vädret har inte varit på topp när jag väl har varit ledig.

Men igår blev längtan för stor. Trots förkylning och att jag nästan var liksom ”klar” för kvällen, så jag bestämde mig spontant att ge mig iväg till Elfvik för att fånga solnedgången. Det ångrar jag inte.

Jag blev helt uppslukad av den. Så liten kände jag mig, omfamnad av det flödande varma och mäktiga ljuset, men i själen var känslan stor och trygg. Där och då glömde jag allt annat och var i stunden. Jag tog in allt och lät det fylla mig. Och då kom den där inre friden som jag bara kan få när jag är vid vattnet i en överjordisk solnedgång en kväll i mars. Den stunden kommer aldrig igen. Och det är det som är så fantastiskt med naturen. Den bjuder på oändligt många unika stunder som aldrig någonsin kommer igen på samma sätt, men som skänker ett inre lugn varje gång.

Det finns ingen medicin i världen som slår detta. Naturens helande kraft.

Vad gör du för att hämta frid, energi och inspiration?

_MG_8733_MG_8742_MG_8760

English summary

Embraced by the sunset

Yesterday I couldn’t stand it anymore. I have been way too long without my camera and nature.

I spontaneously decided to go to Elfvik and try to catch the setting sun. This despite my having a slight cold and was sort of getting ready for the evening so to speak. I don’t regret it.

The sunset totally devoured me. I felt so small, in the powerful majestic light, but the feeling inside my soul was grand and safe. There and then I forgot about everything else besides this moment. I found that inner peace that only a majestic sunset near the water in Elfvik an evening in March can give me. That is the great thing about nature. It will give you an endless amount of unique moments you never will have again, but each one of them will give you an inner peace that only nature can give you.

It is better than any medication. The healing force of nature.

What do you do to find peace, new energy and inspiration?

Mångalen

Är det fler än jag som är fascinerad av månen?

En månbelyst natt har något trollskt över sig. Det finns ju många myter om månen som har med skräck att göra. Varulvar som kommer fram vid fullmåne och häxor som avbildas som siluetter mot månen när de flyger iväg över himlen på sina kvastar.

Men jag finner tröst i den och tycker den är otroligt vacker i alla sina skeden. Från den första tunna skäran på himlen när den kommer tills den är full och lyser på oss som en lykta i himlen tills den försvinner som om den lägger sig till ro. Det är något djupt trösterikt för mig att se denna himlakropp som reflekterar solljuset till oss även när solen lämnat vår horisont och lyser upp en annan del av jorden.  Det är som att måne och sol tillsammans vill påminna oss om att ljuset alltid finns någonstans även när det är som mörkast. Som en stråle av hopp.

Även när månen reflekterar ljus av den uppåtgående eller nedgående solen mot en fortfarande blå himmel är den vacker. Det är som ett skiftbyte mellan sol och måne. De lämnar över till varandra. ”Natten var bra. Ta över nu Sol med ditt morgonljus”. ”Dagen har gått alldeles utmärkt. Fortsätt nu att reflektera mitt ljus under natten, Måne!”.

Dess dragningskraft märks ju även i tidvattnet. Tänk att månen påverkar vattnet på jorden när jorden rör sig närmare eller längre ifrån månen i sin bana. Är det inte häftigt??

Allt naturen och universum hittar på fascinerar mig och får mig att bli hänförd. Tänk att lilla jag, en liten fis i rymden, ändå får vara en del av allt detta mäktiga. Utan det, fanns ju inte jag! Eller du.

_mg_8585

English summary

Am I the only one fascinated by the moon?

Many superstitions about the moon has to do with fear. Werewolves showing up in full moon, witches depicted as a silhouette against the full moon when she takes off across the sky on her broom.

For me it is the opposite. I find comfort in the moon and its beauty. To see this body in space that reflects the sunlight down to us at night, as if the sun and the moon work together to always remind us that the light is always there, even in the darkest of nights. Like a beam of hope.

When the moon reflects the light of the rising and setting sun when the sky is still light it is like they change shifts. ”The night was alright, now you can take over Sun with your morning light!”. ”The day has been great, get on your duty Moon!”.

The moon’s power also shows itself in the lunar pull of the tide. Imagine that the moon affects our waters when our Earth moves closer or further away from the moon in its orbit. Isn’t it just fascinating???

Everything nature and universe do overwhelmes and enthralls me. To think that little me, a mere little nothing in the whole endless universe, still gets to be a part of it all. I wouldn’t be here without it. Neither would you!

Lycka över nytt objektiv!

”New camera lens happiness!” English summary below

Jag är så glad!

Äntligen gjorde jag slag i saken och satsade på ett nytt lite bättre objektiv och ett bättre stativ som orkar bära kameran ordentligt. De kom igår och idag åkte jag på nytt till Lidingöbron efter jobbet för att se om lite av den där magin jag upplevde häromveckan kunde återskapas.

Det kunde den inte – inte som den dagen. Den magin kommer jag nog få jaga i evighet. Men lite mer magi än sist i alla fall. Och jag är så lycklig över mitt nya objektiv. En helt annan skärpa.

Jag frös som en tok. Jag var verkligen inte klädd för tillfället. Mina handskar hade jag glömt hemma så händerna kändes som djupfrysta. Låren var helt bortdomnade av kylan eftersom jag inte hade några långkallingar under byxorna som skydd. Men vem bryr sig? Jag hade så kul!

Nu vill jag ut och fota mera med mitt nya objektiv!

Vad tycker ni?

_mg_8574
Hotell Foresta Lidingö från Ropsten
_mg_8575
Finlandsfärjan anländer Frihamnen! Bodal och Larsberg kastar sina ljuspelare i vattnet på Lidingö till vänster.
_mg_8578
Frihamnen från Lidingö

English:

New camera lens happiness

I finally decided to actually go for it. To get a new better lens for my camera and a new better tripod.

They arrived yesterday and today on my way home from work I went by Ropsten and Lidingöbron again to try to find that magic again I experienced the other week.

The magic was of course not there today either but at least it was a bit more interesting than last time. And I am so happy with the new lens. What a difference in sharpness!

I was not dressed for the occasion. It was freezing cold. I forgot my gloves at home so my hands felt like deep frozen. My thighs went numb since I had no tights under my pants to protect them from the cold. But who cares? I was having fun!

I can’t wait to get out with my new lens now to take more photos!

What do you think of the photos?

Ute i kylan

”Out in the Cold”  Summary in English after the photos.

Det har varit en mild vinter minst sagt.

Men i början av januari hade vi några riktigt fina dagar som bjöd på det bästa vintern har att ge. Jag gick ut. Dryga fem kilometers promenad senare kom jag hem, blöt med kalla fötter, men lycklig!

Promenaden var som en dröm.

En perfekt magisk vinterdag. Då kylan biter i kinderna, precis så där lagom så att de blir röda av kylan, men inte gör ont. Solen skiner krispigt blekgul lågt på himlen och kastar långa skuggor, himlen lyser vinterblå mellan lätta moln. Snötäcket bäddar in landskapet och reflekterar solen i bländande vitt. Pyttesmå snöflingor fyller luften med glittrande stjärnstoft när de fångas upp av solens strålar.

En vintersaga. På riktigt. Det var nästan så att jag fick nypa mig i armen för att inse att det var verklighet.

Känslan av att ha varit med om något riktigt speciellt och magiskt satt i flera dagar efteråt. Lätt i själen. Förundrad och lycklig.

Tänk att en promenad en perfekt vinterdag kan åstadkomma detta.

Har du haft någon vinter hos dig i år? Vad tycker du är det bästa med vintern?

_mg_8329
Kottla, Lidingö
_mg_8392
Långängen, Lidingö
_mg_8408
Långängen, Lidingö

Out in the cold

We have had a really mild winter.

But one day in early January, I went for a walk in a magical winter landscape. One of those fairy tale winter days where everything was just perfect.

The cold air was crisp and clear, just cold enough to make my cheeks turn red, but not hurt. Tiny tiny snowflakes sprinkled the air in fairy stardust sparkles as they were hit by the pale yellow winter sun. The snow cover blinded me as it reflected the sun.

It was such a fairy tale. Magical.

I had to pinch myself to realise it was all real. The magical feeling stayed with me for days afterwards. My soul so light. Astounded and happy.

Imagine that a winter walk on a perfect winter’s day can do that to you.

Have you had any winter so far this year where you are? What is the best thing about winter to you?

Min lördag i bilder

English summary below

I går dokumenterade jag min dag ungefär en gång i timmen med mobilbilder. Följ med mig till katthemmet, Elfvik och det sällsynta tillfället av  ”Marie bakar  Bounty”. Jag suger annars på att laga mat och baka.

Häng med om ni vill! Klicka på bilderna för att läsa bildtexterna och se hela bilderna. 🙂

Bounty-recept (obs – smeten måste stå en timme i frysen först, och en timme till minst efter att man har format Bounty-bitarna… Jag försökte efter en halvtimme enligt receptet, men de höll inte ihop. De måste vara riktigt kalla för att det ska funka!)

Gillade ni det här konceptet på bloggen? Ska jag göra detta igen??

 

I decided to document my Saturday every hour (well, nearly) with mobile photos. Follow me to the cat shelter where I do volunteer work, Elfvik and a very rare occasion of Marie baking Bounty. I suck at cooking and baking. 🙂  Click on the photos to see them bigger.

Bounty recipy (Swedish).

Did you like this concept for a blog entry? Shall I do it again?

Djurgården

I söndags gick jag och en väninna en lång härlig sommarpromenad med paus för lunch och glass på underbart vackra Djurgården. Lunchen åt vi på Rosendals trädgård och glassen vid Djurgrådsbrunn.Vi gick i över fyra timmar och bara njöt av det otroliga vädret. Det var så att man fick nypa sig i armen för att fatta att det var sant.

Vi började med att ta Djurgårdsfärjan från Slussen/Gamla Stan till Djurgården.

Att åka färjan fick mig att sakna att vara på sjön. Jag tänkte på pappa i sin himmel som nu är på ett evigt soligt hav på den finaste båten som finns. Han hade varit ute med båten denna dag. Han hade varit på sjön hela helgen, och varit där fortfarande – så länge som värmen håller i sig. Inte en chans att han hade varit hemma i lägenheten de här dagarna. Men det hade funnits en stor chans att jag hade fått följa med. Det saknar jag.

Nu när han inte finns längre så kommer jag aldrig ut på sjön på det sättet. Att ankra i en naturhamn, sätta på gasolköket och koka te och kaffe, äta sill och potatis och se solen glittra i vatnet tills den går ned i en evighetslång sommarsolnedgång där man kan ana ett sken hela natten i horisonten, medan vi pratar om allt och ingenting. Det var fina stunder vi hade på sjön, pappa och jag.

Min skärgrådsdröm och kärlek till vatten och hav väcktes under dessa båtturer.

Lyckades fånga denna bild på Af Chapman från färjan trots att det gungade härligt!

IMG_0831_2

Jag fick också ihop en liten kort film från färjan… Inget märkvärdigt, men bara härligt att minnas tillbaka. 🙂

Fick också en bild på ett vackert blommande träd i Rosendal. Vad är det för träd? Jag är jättedålig på träd och växter. Kan ingenting!

IMG_0836

Nu förstår jag att sommarvärmen är över för den här gången – vi får hoppas att den kommer tillbaka när det faktiskt är sommar! 🙂

Hur har ni njutit av värmen?

Vardag igen

Imorgon är det måndag igen efter en underbar långhelg med sommarväder.

Idag var jag på Djurgården med en kompis och solen tog så att armarna svider och hettar nu och är röda. Härligt! Årets första solbränna i maj. Det är inte illa när det för bara någon vecka sedan var kallt i vinterkläder.

Den här långhelgen var precis vad jag behövde just nu. Jag hann verkligen koppla av. Lördag och söndag brukar annars bara svischa förbi så fort att jag på måndag nästan glömt att jag har varit ledig i två dagar.

Jag har bara tagit det lugnt. Inga måsten men ändå hunnit med lite ärenden hit och dit utan stress som jag inte hunnit tidigare på grund av att helgerna är så korta. Så lite tid. Jag har prioriterat mig själv och avkoppling istället för massa ärenden. Den här helgen fick jag med både och.

Många långa promenader har det blivit där jag har njutit av den spirande vårgrönskan. Den livskraft som naturen visar under våren ger mig verkligen känslan av att vara ett med naturen – på samma våglängd – när min egen livskraft vaknar till liv.

Vad har du gjort den här underbara långhelgen? Har du också varit ledig och kunnat njuta av vårvärmen som gett oss en smak av sommar?

IMG_0809Skir men pigg vårgrönska vid fotbollsplanen nedanför skolan

IMG_0822
Promenad ned till AGA-stranden. Blickar ut över pendelbåten som precis har lämnat bryggan och hamnen och Kaknästornet på andra sidan vattnet.

 

 

Elfvik igen – en helgblogg

Jag brukar ta ledigt från bloggen när jag är ledig. Men eftersom det faktiskt var vardag egentligen igår fredag så slänger jag in ett blogginlägg idag på lördag som en ”bonus”. Typ. 🙂

Det är ju så otroligt fantastiskt väder den här helgen och jag tror att det är likadant överallt, i stort sett hela landet? Har ni också sommarväder?

Idag började jag dagen med att  besöka återvinningen i Stockby. Det är första gången jag var där sedan de öppnade den nya återvinningen. Vilken skillnad mot förut!.Det är verkligen en jättefin anläggning. Stor och öppen och lättillänglig med bilen. Och ingen trängsel när jag var där i morse runt halv tio. Tummen upp!

Efter återvinningen åkte jag till mitt smultronställe Elfvik. Jag promenerade längs vattnet och njöt av solen, solglittret, vågorna mot stranden, sommarklädda medmänniskor på gångvägen, mountainbikeåkare som åkte något lopp idag, fågelkvitter och blå himmel. Den här helgen är så fantastisk så att man tror inte att det är på riktigt. För bara några dagar sedan frös jag i vinterkläder och nu är det sommar.

Det är klart att man har lite svårt att hänga med! Men i slutet av nästa vecka är vi tillbaka till verkligheten igen med kallare väder – så man får passa på att bara njuta. Vilken tajming att det här vädret kom när så många, inklusive mig, är långlediga. Precis vad jag behövde.

Hur njuter ni av det fantastiska vädret?

_MG_7381Söker sig till havet

_MG_7473Paus på favoritklippan. Min dricktermos – min följeslagare. Den är som ett tema. Haha.

_MG_7462Den lilla strandremsan vid favoritklippan. Jag kunde inte låta bli! Men det var liiite kallt om fötterna i vattnet. :). Men de blev fort varma igen när de torkade i solskenet.

_MG_7527
Vy över Gåshaga från Elfvik i vårgrönt gräs. Snart är det trädets tur att slå ut sin vackra grönska.

 

 

 

 

Våren kommer!

Äntligen kommer vårvärmen. Igår började träden utanför äntligen att skifta i grönt. De blev grönare för varje timme de sög åt sig de vårvarma solstrålarna.

Livet börjar igen. Jag blir så förälskad i våren, livet, solen, värmen, grönskan så det liksom spritter i mig också. Om min själ vore en blomma skulle jag nu slå ut mina kronblad mot solen och spraka lyckligt med friska klara färger.

I brist på kronblad så köpte jag nya vårkläder online istället.

Och nya tulpaner. De är så himla vackra. Speciellt de rosa, som nästan ser ut som rosor. De är underbara. En glad överraskning för när jag såg dem i affären outslagna så trodde jag att de var vita. Det är därför jag har råkat matcha rödgula tulpaner med rosa. Men jag tycker att det är fint! De matchar varandra just för att de liksom inte gör det. De rödgula är klassiska kraftiga ståtliga tulpaner som kontrasterar mot de ljuva rosa skira och rosiga. Jag blir glad varje gång jag tittar på dem i sin vas i solskenet från fönstret.

Det är viktigt att ha vackra saker omkring sig om så aldrig så smått.

I veckan som kommer säger väderleksrapporten upp till 18-19 grader till helgen och det är långhelg. Det känns nästan inte verkligt!

Vad tycker ni om mina fina tulpaner? (Ledande fråga..? hehe)

tulpan2

tulpan3