”Glöm mig inte!”

English summary below

_mg_8361
Nytt ljus!  (Långängen, Lidingö)

Själen börjar vakna och pocka på uppmärksamhet. ”Glöm mig inte!”

Den lilla lediga tid som jag har haft under hösten har gått åt till att i stort sett inte göra någonting. Fast det kanske var just det jag behövde då i en i övrigt hektisk rörig tid.

Jag är så årstidsstyrd så det är löjligt. De mörka månaderna fram till årsskiftet och januari dränerar mig på mental energi. Men när februari närmar sig, och man kan se hur dagarna blir längre för varje dag, även om bara ett par minuter, då börjar livsandarna att spira inom mig.

Jag börjar längta igen. Efter själslig och kroppslig energi. Nu börjar jag känna den. Långsamt.

Hur fungerar du under den mörka årstiden?

English summary:

My inner energy is slowly returning. I hear my soul calling out to me for attention.

I am so controlled by the seasons. The dark months totally drain my mental energy and it’s not until February is coming closer and I notice the days getting longer each day, even only by a couple of minutes, my spirits come to life.

I start to yearn again. Yearn for energy for body and soul. Now I am beginning to feel it. Slowly.

How  do you cope with the dark season?

Vi är som vackrast när vi åldras

_mg_7982

We are our most beautiful when we age” – English summary below

Brrrr!!!

Vad kallt det blev med oktobers ankomst. Plötsligt börjar jag fundera på mössa, halsduk och handskar.

Det blev höst liksom från en dag till en annan.

Men vet ni vad? Jag klagar inte på kylan. Jag klagar inte på oktober. Oktober är en sådan otroligt vacker månad. Nu är naturen som mest färgsprakande. Jag blir lycklig av denna färgprakt och höstpalett som naturen bjuder på. Varm och ombonande men full av glöd.

Hösten lär mig att leva i nuet. Det är ju något jag verkligen behöver bli bättre på. Att leva i, och ta vara på, den stunden som är just exakt nu. Den här färgexplosionen är så kort.  Snart kommer höststormarna som blåser bort löven från träden för att ge plats för vinterns grafiska färgskala. Det är som om naturen gör sig så vacker den kan på hösten innan den går i vila under vintern för att påminna oss om att ta vara på vår tid vi har på jorden. Lev varje minut. Lev inte bara för morgondagen. Gör det bästa av livet, varje dag.

”På ålderns höst” säger vi ju. För vi, precis som naturen, är också som vackrast då. Med ålder kommer en vishet som gör livet vackrare och mer njutbart än när vi är unga och sökande. Själen blir lugn, vi landar i oss själva på ett annat sätt, och vi uppskattar livet mycket mer när vi vet att det är ändligt. Livet får en annan glöd och fler nyanser, precis som naturen under hösten.

Vi hyllar alltid ungdomen idag. Men då missar vi ju skönheten i livets resa, hur vacker den är. Varje nyans av livet som vi får genom att leva det. Jag vill bli gammal. Jag är mer rädd för att inte bli gammal – att missa det vackraste i mitt liv som jag fortfarande har framför mig.

Återigen visar naturen vägen.

Är du rädd för att åldras? Att bli gammal?

October came, and with it came the autumn chill. I am suddenly considering hat, scarf and gloves.

But I love it. I love October. It’s the most colourful month of the year. Nature shows its autumn splendour of vibrant but at the same time warm and snuggly colour palette. It’s like it shows its most beautiful self just before it goes to rest for winter. It shows us how important it is to live every moment in life to the fullest. It is something I need to be better at, to focus on now, instead of always being one or two steps ahead from now in my mind.

Autumn of life. That’s what we say when we enter our later part of our life. Nature is at its most Bbautiful in autumn, and by that it shows us that we are too. We find antoher kind of peace in our soul and in ourselves  as we age, and we appreciate life so much more when we realise that it will come to end. This all give life a new splendour and more nuances, just like nature during autumn.

Youth is glorified in today’s society. But we miss the beauty that is the journey of life. Every nuance of life we get by living it. I want to become old. I fear not being old – to miss the most beautiful part of my life that I still have ahead of me.

Once again, nature shows the way.

Are you afraid of ageing? To grow old?

 

Är min barndoms sjö döende?

_mg_7985

English summary below

Evig sommar. Evig sol. Evig blå himmel och pigga citronfjärilar som dansar till fågelkvitter och sommarbris bland gröna gräs och färgsprakande blommor. Smultronstrån och båtturer i skärgården. Och Kottlasjön, min barndoms sjö. Min barndoms somrar i Astrid Lindgren-skimrande minnesbilder av underbar frihet.

Kottlasjön är en stor del av min barndom. Som för de flesta Lidingöbarn skulle jag tro, i alla fall i min ålder och äldre. Kottlasjön för mig är inte bara en vacker sjö, utan den bär med sig minnen av sommarbad på den lilla anlagda badstranden när jag var liten, och från klipporna när jag blev större och minnen av picknick och utflykter med kompisar. Både sommar och vinter.

Nu är sjön övergödd. Den växer igen mer och mer. Det är hemskt att se. Varje sommar färgas sjön grön av giftig algblomning. I måndags på min promenad såg jag hur hela sjön var täckt av denna gröna sörja och omringad av kommunens skyltar som förbjuder bad i sjön. Dagens Lidingöungar kan inte bada i Kottla på samma sätt som vi gjorde. För dem är det en fråga om ”kan vi bada idag eller inte?” ”Är det alger i Kottla nu?” Och grön sörja är en ”naturlig” vattenfärg… Vi visste inte ens vad algblomning var och hade aldrig sett ”grönt” vatten.

Och vad händer med änderna, och fiskarna, och alla andra djur vars hela liv och existens är denna övergödda sjö?

Det gör mig så ledsen. Vår vackra Kottlasjö är döende…

Vad gör vi med vår jord??

Lake Kottla, my childhood lake. So many memories of swimming in the water, picnics and meetups with friends both summer and winter. Lake Kottla is a big part of my childhood and so also for so many other Lidingö kids like me.

It pains me to see the state the lake is in now. It is overgrown and every summer the lake is taken over by toxic algae bloom, turning the lake water into green goo. The town puts up their signs telling it’s ”forbidden to swim in the lake”. Today’s Lidingö kids won’t get the same memories of Kottla as we did. For them it is ”can we swim today or not?” – and green goo becomes a ”natural” water colour.

Not to mention the effect on the lake animal Life. How does this toxic algae bloom affect them?

It makes me sad. My childhood lake is dying…

What are we doing to our Earth??

 

Morgonpromenad i Kottla

English summary below

Jag längtade ut.

Idag har jag en flexdag ledigt från jobbet och passade på att gå upp tidigt och ta bilen till Kottlasjön.

Jag ville se soluppgången. Det har varit mycket den här hösten och jag kände starkt att jag behövde få lite själslig energi.

Den här morgonen var precis vad jag behövde. Ett lätt tungsinne på grund av att jag är trött och sliten värmdes upp av den tysta morgonen som sakta men säkert väcktes till liv av den uppgående solen. Till slut kom det jag längtade efter – en fri själ igen. Tänk att det är så enkelt! Fast så stort på samma gång.

Naturen speglar livet – ursprunget. Allt får sin mening, även meningslösheten.  I naturen försvinner all mänsklig komplexitet och alla våra livsbekymmer. Naturen omfamnar själen och visar hur allt hänger ihop med sin symbolik. En ny dag har vaknat, med solens varma strålar som tröstar och förmedlar hopp. Jordens bana runt solen, dygnets kretslopp, årstidernas växlingar, efter regn kommer solsken. Naturen visar oss.

Så länge vi lever, har vi alltid en morgon.

_mg_7972

 

Nature is my source of energy and healing. My tired and worn out soul needed a boost.

I decided to get up early this morning to catch the sunrise at Kottla Lake. The silent morning, slowly awakened by the rising sun, warmed  my soul and gave me my peace that I needed. Nature, so simple but yet so miraculous at the same time.

It gives everything meaning, even the meaningless. It’s free from human complexity and our life troubles. 

The Earth’s orbit around the sun, day and night, changing seasons, after rain comes sun. Nature shows us.

As long as we live, we will always have a tomorrow. 

 

 

 

Min lördag i bilder

English summary below

I går dokumenterade jag min dag ungefär en gång i timmen med mobilbilder. Följ med mig till katthemmet, Elfvik och det sällsynta tillfället av  ”Marie bakar  Bounty”. Jag suger annars på att laga mat och baka.

Häng med om ni vill! Klicka på bilderna för att läsa bildtexterna och se hela bilderna. 🙂

Bounty-recept (obs – smeten måste stå en timme i frysen först, och en timme till minst efter att man har format Bounty-bitarna… Jag försökte efter en halvtimme enligt receptet, men de höll inte ihop. De måste vara riktigt kalla för att det ska funka!)

Gillade ni det här konceptet på bloggen? Ska jag göra detta igen??

 

I decided to document my Saturday every hour (well, nearly) with mobile photos. Follow me to the cat shelter where I do volunteer work, Elfvik and a very rare occasion of Marie baking Bounty. I suck at cooking and baking. 🙂  Click on the photos to see them bigger.

Bounty recipy (Swedish).

Did you like this concept for a blog entry? Shall I do it again?

Snabb paus!

English summary below

Jag fick en sådan himla lust att skriva en hälsning här i bloggen just nu. Jag saknar den så mycket. Så jag tar en kort paus för att skriva ett par rader från skrivbordet.

Jag håller på med typ tjugo saker samtidigt och hjärnan gör allt den kan för att försöka bringa reda i det ”kreativa kaos”som dessa tjugo saker orsakar både på skrivbordet och i huvudet.

Jag trivs på något sätt i kaoset. Det ser ut så här när jag jobbar. Städa gör jag när jag har jobbat klart. Var sak har sin tid.

Jag önskar er en härlig fredag och en underbar helg!

Just a short message from my work desk. I felt an immediate urge to write a few lines here so I took a short break to get the ”itch” out of my system.

I try to do about 20 things at a time, and my brain is trying to find a structure in the creative chaos these 20 things cause on my desk, and in my head.

But I like the chaos. This is how I work. I tidy up when I am done working. There is a time for Everything.

I wish you a wonderful Friday and a lovely weekend!

 

Sporadisk höst

English summary below

Jag saknar att skriva ned mina tankar här i min blogg. Min lilla plats i cyberspace.

Men det är bara att inse att det är, och kommer att vara, en hektisk höst så uppdateringen här kommer att vara sporadisk. Mer ofta ibland, och uppehåll ibland. Uppehållen kan bli några dagar, eller veckor. Allt beror på hur mycket jobb jag har och vad jag orkar med.

Tyvärr är det så för mig att stress sänker kreativiteten och inspirationen. Fast jag skulle önska att det inte var så – för det är ju faktiskt avkoppling för mig att skriva och fota. Men när orken tryter så gör den och då gör den det även när det gäller tankeverksamheten som styr inspirationen.

Har ni något knep för hur man behåller den kreativa energin och inspirationen även när man är stressad så dela med er! 🙂

I miss writing my thoughts here in my blog. My little corner of cyberspace.

However a stressful autumn will make the blog updates sporadic. Unfortunately stress affects my creativity och inspiration badly. I wish it was different since writing and photographing are relaxing activities for me. But when I am tired and low on energy it also makes my thought processes tired and low on energy too – the thought processes that control my inspiration.

Any tips on how to keep the creative energy even through stress? Please share! 🙂